Här kör vi inte traditionella figurer! :)
onsdag 29 december 2010
fredag 24 december 2010
onsdag 22 december 2010
Grattis på 1-årsdagen!
För ett år sedan såg det ut så här i Märtas bur.
Fem små knoddar såg dagens ljus! :)
Fem små knoddar såg dagens ljus! :)
fredag 17 december 2010
Idyll...
Så här såg det ut utanför fönstret i morse...
Ingen bra bild, men ser ni rådjuren?
Vilken härlig början på dagen... :)
Ingen bra bild, men ser ni rådjuren?
Vilken härlig början på dagen... :)
fredag 10 december 2010
Märta...haha
Märta ville inte vara med på bild så då blev det så här...
Det gulligaste som finns, en liten kaninrumpa! :)
Det gulligaste som finns, en liten kaninrumpa! :)
söndag 28 november 2010
Nino 1 år!
Har inte gjort något inlägg på ett tag nu men jag måste bara berätta att Nino har nu bott hos oss i ett år. Han kom till oss den 17 november i fjol. Då var han en liten fis som någon slängt ut i vinterkylan i en alldeles för liten bur med vattenflaskan liggandes bredvid. Som tur var så förbarmade sig en ung tjej över honom och tog in honom i värmen. Sedan hamnade han på blocket där vi hittade honom. Tog kontakt med tjejen och ett par dagar senare hämtade vi hem honom.
Han gjorde sig hemmastadd på en gång och gjorde små glädjeskutt i luften. Sen körde han rejs upp och ner i soffan. Två dagar efter han flyttat in hälsade han ordentligt på Märta också vilket resulterade i en egen liten familj. Men det är en annan historia...;)
tisdag 9 november 2010
onsdag 3 november 2010
Kurragömma...
är en lek som inte ska lekas med kaniner. Dels för att kaniner är ett så tyst djur och dels för att man inte alltid vet när kaninen börjat leken. För ett par dagar sedan så var jag inne i kaninernas rum och hämtade en hammare i skåpet som finns därinne. Lät dörren till skåpet stå öppen medans jag gick iväg och spikade upp en spik. När jag var klar lade jag tillbaks hammaren, stängde skåpsdörren och körde iväg till stan på ett möte. Hämtade sonen och sedan vidare till Willys och handlade mat. Väl hemma igen lagas det mat och jag utfodrar även djuren med lite dill. Märker att inte Anneli kommer framskuttandes som hon brukar och kallar på henne men hon kommer inte. Tänker att hon säkert ligger i transportburen och vilar. Går och äter middag med sonen. Sedan blir det tv-tittande och ett par kaniner åt gången får komma ut till oss. När klockan är närmre midnatt går jag in till kaninerna igen för att det fattas en kanin som ALLTID vill vara med. Kallar på henne, men ingen Anneli. Lyfter upp transportburen, ingen Anneli där heller, letar bakom hyllan och byrån men ingen kanin.
Sonen hjälper mig att leta igenom hela lägenheten för jag börjar bli orolig. Hon kanske har lagt sig under någon av våra sängar och så har vi stängt till dörren så att hon inte kommer ut? Men nej, ingen kanin någonstans. Ingen grå kanin i vart fall :)
Till slut går det upp ett ljus för mig. SKÅPET med verktygen! Öppnar dörren och ut hoppar en VÄLDIGT hungrig kanin. Gissa om man fick skuldkänslor!! Där hade hon suttit i NIO timmar utan mat och vatten, stackaren. Gnagt på lite sladdar och annat som hon kommit åt. Det är väldigt trångt därinne också så hon har inte kunnat röra sig så mycket heller.
Kände mig som Stora Stygga Vargen. Så nu är jag supernoga med att kolla var ALLA kaninerna är innan jag åker hemifrån.
Sonen hjälper mig att leta igenom hela lägenheten för jag börjar bli orolig. Hon kanske har lagt sig under någon av våra sängar och så har vi stängt till dörren så att hon inte kommer ut? Men nej, ingen kanin någonstans. Ingen grå kanin i vart fall :)
Till slut går det upp ett ljus för mig. SKÅPET med verktygen! Öppnar dörren och ut hoppar en VÄLDIGT hungrig kanin. Gissa om man fick skuldkänslor!! Där hade hon suttit i NIO timmar utan mat och vatten, stackaren. Gnagt på lite sladdar och annat som hon kommit åt. Det är väldigt trångt därinne också så hon har inte kunnat röra sig så mycket heller.
Kände mig som Stora Stygga Vargen. Så nu är jag supernoga med att kolla var ALLA kaninerna är innan jag åker hemifrån.
onsdag 27 oktober 2010
tisdag 19 oktober 2010
Så sjukt!
Man blir mörkrädd när man läser sånt här. Hur kan människor vara så grymma?!!
Stackars kaniner och ägare.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article7984467.ab
Stackars kaniner och ägare.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article7984467.ab
måndag 11 oktober 2010
Bråkiga bunnies
Just nu är det lite jobbigt med fem små kaniner. Inte för att jag inte vill ha dem kvar utan för att de bråkar en hel del.
Anneli (lilla grå) har börjat tugga morrhår igen. Och nu räcker det tydligen inte med bara morrhår utan hon ger sig på ögonfransarna också. Häromdagen var mamma Märta alldeles kal i ögonvrån. Blev först rädd att det var myxomatos men såg sedan att ingen förutom Anneli har intakta morrhår. Känns ju jobbigt att hon börjat med det här igen och jag vet inte hur jag ska lösa det. Om Anneli ska bo ensam blir jag tvungen att ha henne instängd i bur mesta tiden. Hon går lös på all inredning här hemma så hon kan inte vara frigående i hela lägenheten. Dessutom hoppar hon upp på köksbord,soffor m.m så jag skulle vara jätterädd att hon skadade sig när jag inte var hemma. Kompostgaller skulle inte heller lösa problemet då hon hoppar över lätt som en plätt. Jag tror att hon skulle kunna bli världens bästa hoppkanin. Hon älskar att hoppa upp på saker och flyger över de kompostgaller vi har som en liten gasell.
Alice lilla minstingen i kullen (som föddes en dag efter de andra) har växt till sig och är numera lika stor som mamma Märta. Alice har varit ganska lätt att hantera fram tills nu. Hon är näst intill omöjlig att hålla i famnen och bits när det inte passar damen. Idag hade jag henne lös i vardagsrummet hos mig men när jag lyfte upp henne bet hon mig ordenligt i armen och sprattlade så kraftigt att jag tappade greppet och hon föll i golvet. Som tur var skadade hon sig inte. Själv fick jag ett stort bitmärke.
Antagligen är hon i en jobbig tonårsperiod. Kissar och märker revir överallt gör hon också. Tvättar jag mattan eller tunnlarna i kaninernas rum, hinner jag inte mer än att lägga ner dem förrän hon sätter sig och kissar ner det igen.
Som om ovanstående inte är nog hör jag att kaninerna håller låda titt som tätt och när jag springer för att kolla till dem så är det Anneli och Alice som är i luven på varandra. De bråkar inte konstant men lite då och då. Och då är det så att tussarna far omkring.
Idag släppte jag ut kaninerna i hagen igen för det var så härligt väder. Det var kallt och soligt och jag tror myggen är borta nu för jag fick inte ett enda myggbett. Får jag direkt annars.
I alla fall delade jag på dem så de var ett par stycken åt gången. De njöt i fulla drag och jag önskar jag kunde ha Anneli och Alice ute jämt. De skulle må bra av att vara utekaniner. Tror vissa kaniner är utekaniner och vissa innekaniner. Märta och Bosse är riktiga innekaniner för de blir lätt stressade när jag har dem i hagen och vill gärna in igen.
Har funderat en hel del på om jag ska försöka hitta nya hem åt Anneli och Alice. Skulle vara bra för dem om de fick bo på någon gård och i utehägn tror jag. Anneli skulle säkert gilla att få hoppa med någon som är intresserad av en hoppkanin och skulle kunna ge henne den tiden.
Funderar fram och tillbaka...men jag vet inte...
Skulle sakna mina bebisar något otroligt, har ju snart haft dem i ett år och hunnit fästa mig vid dem.
Blir svårt att skiljas...
Anneli (lilla grå) har börjat tugga morrhår igen. Och nu räcker det tydligen inte med bara morrhår utan hon ger sig på ögonfransarna också. Häromdagen var mamma Märta alldeles kal i ögonvrån. Blev först rädd att det var myxomatos men såg sedan att ingen förutom Anneli har intakta morrhår. Känns ju jobbigt att hon börjat med det här igen och jag vet inte hur jag ska lösa det. Om Anneli ska bo ensam blir jag tvungen att ha henne instängd i bur mesta tiden. Hon går lös på all inredning här hemma så hon kan inte vara frigående i hela lägenheten. Dessutom hoppar hon upp på köksbord,soffor m.m så jag skulle vara jätterädd att hon skadade sig när jag inte var hemma. Kompostgaller skulle inte heller lösa problemet då hon hoppar över lätt som en plätt. Jag tror att hon skulle kunna bli världens bästa hoppkanin. Hon älskar att hoppa upp på saker och flyger över de kompostgaller vi har som en liten gasell.
Alice lilla minstingen i kullen (som föddes en dag efter de andra) har växt till sig och är numera lika stor som mamma Märta. Alice har varit ganska lätt att hantera fram tills nu. Hon är näst intill omöjlig att hålla i famnen och bits när det inte passar damen. Idag hade jag henne lös i vardagsrummet hos mig men när jag lyfte upp henne bet hon mig ordenligt i armen och sprattlade så kraftigt att jag tappade greppet och hon föll i golvet. Som tur var skadade hon sig inte. Själv fick jag ett stort bitmärke.
Antagligen är hon i en jobbig tonårsperiod. Kissar och märker revir överallt gör hon också. Tvättar jag mattan eller tunnlarna i kaninernas rum, hinner jag inte mer än att lägga ner dem förrän hon sätter sig och kissar ner det igen.
Som om ovanstående inte är nog hör jag att kaninerna håller låda titt som tätt och när jag springer för att kolla till dem så är det Anneli och Alice som är i luven på varandra. De bråkar inte konstant men lite då och då. Och då är det så att tussarna far omkring.
Idag släppte jag ut kaninerna i hagen igen för det var så härligt väder. Det var kallt och soligt och jag tror myggen är borta nu för jag fick inte ett enda myggbett. Får jag direkt annars.
I alla fall delade jag på dem så de var ett par stycken åt gången. De njöt i fulla drag och jag önskar jag kunde ha Anneli och Alice ute jämt. De skulle må bra av att vara utekaniner. Tror vissa kaniner är utekaniner och vissa innekaniner. Märta och Bosse är riktiga innekaniner för de blir lätt stressade när jag har dem i hagen och vill gärna in igen.
Har funderat en hel del på om jag ska försöka hitta nya hem åt Anneli och Alice. Skulle vara bra för dem om de fick bo på någon gård och i utehägn tror jag. Anneli skulle säkert gilla att få hoppa med någon som är intresserad av en hoppkanin och skulle kunna ge henne den tiden.
Funderar fram och tillbaka...men jag vet inte...
Skulle sakna mina bebisar något otroligt, har ju snart haft dem i ett år och hunnit fästa mig vid dem.
Blir svårt att skiljas...
Liten pippi...
Den här synen mötte mig i morse när jag öppnade altandörren.
En liten,liten fågel låg död i solskenet.
Vet inte om det är en fågelunge eller vad.
Verkar som om den har flugit in i väggen eller rutan. :(
Ska gräva ner den i rabatten.
Vila i frid lilla pippin.
onsdag 6 oktober 2010
Sorgligt...
På vägen hem från jobb fick jag se en ledsam syn. En liten stackars vildkanin
hade hamnat mitt ute på vägen och låg på rygg utan att kunna resa sig upp. Kunde se att den hade pesten. Gick inte att stanna på vägen då det var mycket trafik men alla bilar hann väja undan iallafall. Det bästa hade nog ändå varit om någon bilförare hade vågat köra över kaninen så den slapp lida mer. Själv ville jag bara stanna och flytta undan den från vägen. Tyvärr så är det ju bara att förlänga lidandet. Körde hem med tårar i ögonen, såg en polisbil strax efter mig, kan bara hoppas att de stannade och avslutade plågan.
Just nu är det inte roligt att vara ute och köra på vägarna här i Skåne. Då kaninpesten härjar vilt ligger det sargade, trasiga djur överallt. Dessutom har jag tre dagar på raken sett sjuka kaniner med svullna ögon sittandes vid vägkanten oförmögna att röra sig.
Förbannar denna djävulusiska, grymma sjukdom...
Väl hemma igen läser jag att Kaninfamiljens lille Ninja har fått somna in idag.
Så nu sitter jag här med tårar i ögonen igen...
R.I.P alla små kaniner
hade hamnat mitt ute på vägen och låg på rygg utan att kunna resa sig upp. Kunde se att den hade pesten. Gick inte att stanna på vägen då det var mycket trafik men alla bilar hann väja undan iallafall. Det bästa hade nog ändå varit om någon bilförare hade vågat köra över kaninen så den slapp lida mer. Själv ville jag bara stanna och flytta undan den från vägen. Tyvärr så är det ju bara att förlänga lidandet. Körde hem med tårar i ögonen, såg en polisbil strax efter mig, kan bara hoppas att de stannade och avslutade plågan.
Just nu är det inte roligt att vara ute och köra på vägarna här i Skåne. Då kaninpesten härjar vilt ligger det sargade, trasiga djur överallt. Dessutom har jag tre dagar på raken sett sjuka kaniner med svullna ögon sittandes vid vägkanten oförmögna att röra sig.
Förbannar denna djävulusiska, grymma sjukdom...
Väl hemma igen läser jag att Kaninfamiljens lille Ninja har fått somna in idag.
Så nu sitter jag här med tårar i ögonen igen...
R.I.P alla små kaniner
måndag 4 oktober 2010
Dikt till ett älskat djur...
May I Go?
May I go now?
Do you think the time is right?
May I say good-bye to pain-filled days
and endless lonely nights?
I’ve lived my life and done my best,
an example tried to be.
So can I take that step beyond
and set my spirit free?
I didn’t want to go at first,
I fought with all my might.
But something seems to draw me now
to a warm and loving light.
I want to go.
I really do.
It’s difficult to stay.
But I will try as best I can
to live just one more day,
To give you time to care for me
and share your love and fears.
I know you’re sad and so afraid,
because I see your tears.
I’ll not be far,
I promise that, and hope you’ll always know
that my spirit will be close to you,
wherever you may go.
Thank you so for loving me.
You know I love you too.
That’s why it’s hard to say good-bye
and end this life with you.
So hold me now, just one more time
and let me hear you say,
because you care so much for me,
you’ll let me go today.— Susan A. Jackson
Den här dikten hjälpte lite i sorgen efter beslutet att avsluta Nickes liv. Kanske kan den hjälpa någon annan som läser här också.
Att låta ett älskat djur somna in är ett tungt beslut man som djurägare ibland
tvingas ta. Vissa djur lämnar djupare avtryck i hjärtat också. Även om det alltid är sorgligt att mista ett djur.
May I go now?
Do you think the time is right?
May I say good-bye to pain-filled days
and endless lonely nights?
I’ve lived my life and done my best,
an example tried to be.
So can I take that step beyond
and set my spirit free?
I didn’t want to go at first,
I fought with all my might.
But something seems to draw me now
to a warm and loving light.
I want to go.
I really do.
It’s difficult to stay.
But I will try as best I can
to live just one more day,
To give you time to care for me
and share your love and fears.
I know you’re sad and so afraid,
because I see your tears.
I’ll not be far,
I promise that, and hope you’ll always know
that my spirit will be close to you,
wherever you may go.
Thank you so for loving me.
You know I love you too.
That’s why it’s hard to say good-bye
and end this life with you.
So hold me now, just one more time
and let me hear you say,
because you care so much for me,
you’ll let me go today.— Susan A. Jackson
Den här dikten hjälpte lite i sorgen efter beslutet att avsluta Nickes liv. Kanske kan den hjälpa någon annan som läser här också.
Att låta ett älskat djur somna in är ett tungt beslut man som djurägare ibland
tvingas ta. Vissa djur lämnar djupare avtryck i hjärtat också. Även om det alltid är sorgligt att mista ett djur.
Saknar...
Idag fick jag ett jättefint vykort från min son som är i L.A
hos släktingar. Saknar honom sååå mycket men kul att höra att han
har det bra och helt underbart väder, som mest 42 grader! :)
Lägger in en bild på det fina vykortet med delfiner. Vet att han
valt det med hjärtat då jag fullkomligt älskar delfiner! Näst efter
kaniner då ;)
söndag 26 september 2010
Nytt och fräscht!
Har varit trött på kaninernas rum ett bra tag nu och har idag så smått
börjat ändra om och gjort lite nya inköp. Det blev två nya lådor från
IKEA och en matta från Rusta. När jag har lite mer tid över ska jag köra
till tippen med en del möbler därinne som jag inte använder och slutligen
måla om hela rummet.
börjat ändra om och gjort lite nya inköp. Det blev två nya lådor från
IKEA och en matta från Rusta. När jag har lite mer tid över ska jag köra
till tippen med en del möbler därinne som jag inte använder och slutligen
måla om hela rummet.
torsdag 23 september 2010
Kaniner på modet
Kunde inte motstå den här fina kudden och påsen från Lagerhaus så de fick följa med hem. :)
tisdag 21 september 2010
Till minne av Nicke Nyfiken
Idag är det ett år sedan du fick somna in allra finaste vän. Saknar dig så.
Det här klippet har sonen gjort. Tack Jonathan.
Det här klippet har sonen gjort. Tack Jonathan.
torsdag 16 september 2010
måndag 13 september 2010
onsdag 8 september 2010
Fler trista nyheter
Den här lille killen skuttade vidare till gröna ängar bara någon månad efter att han flyttat till sin nya familj :(
R.I.P Alvin
söndag 5 september 2010
R.I.P Mimmi
Fick nyss ett tråkigt meddelande från familjen som tog hand om vårt marsvin Mimmi när hennes bästa vän dog i vintras.
Mamman i familjen hade hittat Mimmi död i buren på morgonen den 25/8.
Hon hade inte varit sjuk och var hur pigg och glad som helst kvällen innan.
Mimmi, nu är du tillsammans med Gizmo och Nicke igen. Hoppas ni har det bra däruppe i kanin och marsvinshimlen.
torsdag 26 augusti 2010
torsdag 19 augusti 2010
söndag 15 augusti 2010
Kaninskulpturer av Eva Fornåå..
"Rabbit Crossing"
"Räck mig handen"
Fler djurskulpturer av Eva Fornåå finns på http://www.evafornaa.se/gallery_30.html
tisdag 10 augusti 2010
Sov gott små änglar...
Idag fick fem små kaninbebisar somna in hos veterinären och jag känner mig som en bov.
Ibland blir saker och ting inte som man har tänkt sig...och det gör ont i hjärtat att ta beslutet att avsluta liv.
Gråter...
Ibland blir saker och ting inte som man har tänkt sig...och det gör ont i hjärtat att ta beslutet att avsluta liv.
Gråter...
söndag 8 augusti 2010
torsdag 5 augusti 2010
Dräktig eller skendräktig?
För fyra veckor sedan rymde Anneli, Alice, Nino och Bosse. Bosse lyckades lyfta upp komposthagen (trots att han inte har några framtänder längre) så att de andra kunde smita ut. Jag själv höll på att pyssla på uteplatsen och märkte det inte förräns det var försent. Då jag var ensam hemma den kvällen fick jag jaga in alla kaninerna själv vilket tog sin lilla tid. Anneli sprang långt iväg till ett grannhus där ingen bor. Jagade runt en bra stund utan resultat och sprang sedan in och hämtade en handduk att slänga över henne. När jag kom tillbaks låg Anneli ner och vilade och jag hörde något prassla till i buskarna. Såg inte så noga men antingen var det en vildkanin eller en hare som sprang iväg och jag blev naturligtvis orolig. Fick iallafall tag i henne och undersökte henne men hon såg ok ut.
Nu har det gått 27 dagar och hon har boat för fullt i ett par dagar. Har försökt att känna på hennes mage om där finns några "knölar". Tycker att det känns som EN liten knöl men är inte säker. Hoppas innerligt att jag har fel för jag vill verkligen inte ha fler ungar. Hade ju bestämt mig till 99 % att Alice och Anneli skulle flytta till hösten då det är ganska mycket turbulens nu kaninerna emellan. Har lagt planerna på is tillsvidare då jag inte vet vilket skick Anneli befinner sig i.
Ska sätta in en extra bur i rummet ikväll där hon får vistas på natten ifall det nu skulle vara så att hon verkligen är dräktig.
Nu har det gått 27 dagar och hon har boat för fullt i ett par dagar. Har försökt att känna på hennes mage om där finns några "knölar". Tycker att det känns som EN liten knöl men är inte säker. Hoppas innerligt att jag har fel för jag vill verkligen inte ha fler ungar. Hade ju bestämt mig till 99 % att Alice och Anneli skulle flytta till hösten då det är ganska mycket turbulens nu kaninerna emellan. Har lagt planerna på is tillsvidare då jag inte vet vilket skick Anneli befinner sig i.
Ska sätta in en extra bur i rummet ikväll där hon får vistas på natten ifall det nu skulle vara så att hon verkligen är dräktig.
Mattsabotören...
Har nu försökt med olika sorters mattor åt kaninerna men inget tycks fungera då Anneli envisas med att tugga i sönder dem alla.
Så här såg det ut en morgon när jag tittade in hos djuren...
Så här såg det ut en morgon när jag tittade in hos djuren...
onsdag 4 augusti 2010
Får jag presentera Anneli...
Lilla Grå har nu fått namnet Anneli efter min lillasyster :)
Min syster tyckte att jag gett kaninungarna så "fula" namn och då fick "Grå" det FINA namnet Anneli...haha.
måndag 28 juni 2010
Nicke..
Drömde om dig inatt min vän. Kändes så verkligt. Satte näsan i din nacke som jag brukade göra för att dra in din doft...och så vaknade jag. :(
Ibland saknar jag dig något otroligt och har haft ett par dagar nu då jag kommer på mig själv med att vandra bort i tankarna även om jag vet att det inte är bra för mig. Kan fortfarande inte tänka på dig utan att tårarna faller, även om det är vackra, fina minnen jag har av dig. Det har nu gått nio månader sedan du fick somna in och det är så tomt utan dig. Även om huset är fullt av andra kaniner så kan ingen ta din plats. Du var en otrolig personlighet och den som jag ofta sökte tröst hos. Du hjälpte mig igenom en svår tid och för det är jag dig evigt tacksam.
Nu rinner tårarana igen...
"Where are you this moment, only in my dreams
You're missing, but you're always a heartbeat from me"/ Enya
fredag 11 juni 2010
En annan liten student...
Den här bilden tog jag för två år sedan på äldste sonens student.
Då fanns du fortfarande hos oss, älskade fina Nicke Nyfiken. Du ville alltid vara med överallt och såklart även fira med oss.
Saknar dig min vän...
Då fanns du fortfarande hos oss, älskade fina Nicke Nyfiken. Du ville alltid vara med överallt och såklart även fira med oss.
Saknar dig min vän...
torsdag 10 juni 2010
Studenttider!
Min son har tagit studenten! Vi fick underbart väder och allt blev enligt sonens önskemål.
måndag 24 maj 2010
Bosse och Lilla Grå
Bosse och Lilla Grå myser. Har haft Bosse tillsammans med Lilla Grå ganska mycket i veckan som gått. De trivs bra tillsammans men nu är Bosse också morrhårslös. Vet inte om jag ska skratta eller gråta för att vara ärlig. Ser lustigt ut med kaniner utan morrhår men undrar så klart varför "Grå" har detta beteende. Nu när hon fått vistas med bara Bosse verkar hon inte särskilt stressad, bara livlig och full av upptåg.
söndag 16 maj 2010
Bosse har blivit med bur igen
Har tagit in buren till Bosse igen. Nu gör han sina behov i buren, ingenting på golvet än så länge. Är så skönt att slippa tänka på att golvet ska bli förstört.
Buren har varit öppen hela dagen så han kan hoppa in och ut som han vill. Verkar som han trivs med att vara i buren. Hans eget lilla kryp in där han bestämmer.
Kommer fortsätta att ha buren öppen så att han själv kan välja om han vill vara i buren eller springa lös i rummet.:)
Vad det gäller "Lilla Grå" så låter jag henne vara tillsammans med de andra ett tag till för att se om hennes beteende försvinner. Ska ut på inköpsrunda i veckan och köpa hem fler tunnlar och annat kul som jag kan hitta så att kaninerna inte känner sig uttråkade.
Just nu har jag inga grenar som de kan gnaga på heller men ska ut på landet imorgon och fixa det med.:)
Sen är det bara att be till vädergudarna om lite bättre väder så att ninisarna får vistas lite mer ute i hagen också.
Buren har varit öppen hela dagen så han kan hoppa in och ut som han vill. Verkar som han trivs med att vara i buren. Hans eget lilla kryp in där han bestämmer.
Kommer fortsätta att ha buren öppen så att han själv kan välja om han vill vara i buren eller springa lös i rummet.:)
Vad det gäller "Lilla Grå" så låter jag henne vara tillsammans med de andra ett tag till för att se om hennes beteende försvinner. Ska ut på inköpsrunda i veckan och köpa hem fler tunnlar och annat kul som jag kan hitta så att kaninerna inte känner sig uttråkade.
Just nu har jag inga grenar som de kan gnaga på heller men ska ut på landet imorgon och fixa det med.:)
Sen är det bara att be till vädergudarna om lite bättre väder så att ninisarna får vistas lite mer ute i hagen också.
lördag 15 maj 2010
Allting känns tröstlöst
Regn, blåst och kyla. Man skulle kunna tro att hösten var här :(
På kaninfronten går det inget vidare heller tycker jag.
Har upptäckt att tre av kaninerna är alldeles morrhårslösa!
Kom på den "Lilla grå" (som vi kallar henne då vi inte enats om ett namn ännu) då hon satt och putsade Bosse. Rätt vad det var så rök det ett morrhår på honom med, stackaren. Han blev så klart jättearg, morrade och gjorde ett utfall. Förstår honom, sånt gör ju ont. Hursomhelst så har jag försökt jag hitta information på nätet och där kan man läsa att det finns möss som får sånt här stereotypt beteende vad det gäller morrhår. Det uppstår om djuret är stressat eller understimulerat eller vistas med för många djur på liten yta.
Känner mig alldeles misslyckad just nu. Tycker att "Lilla grå" gjort sådana framsteg här hemma. Hoppar självmant upp i knät och vill bli kelad och delar gärna ut pussar till den som vill ha. Men något måste ju vara fel om hon gör så här.
Funderar nu på att ta in burarna igen så att hon och Bosse får vistas i varsin bur när jag och sonen inte är hemma. Bosse för att han inte är rumsren längre och "Lilla grå" för att hon käkar morrhår. Det tar mig emot men jag blir nog så illa tvungen tills jag kommer på någon annan lösning.:(
På kaninfronten går det inget vidare heller tycker jag.
Har upptäckt att tre av kaninerna är alldeles morrhårslösa!
Kom på den "Lilla grå" (som vi kallar henne då vi inte enats om ett namn ännu) då hon satt och putsade Bosse. Rätt vad det var så rök det ett morrhår på honom med, stackaren. Han blev så klart jättearg, morrade och gjorde ett utfall. Förstår honom, sånt gör ju ont. Hursomhelst så har jag försökt jag hitta information på nätet och där kan man läsa att det finns möss som får sånt här stereotypt beteende vad det gäller morrhår. Det uppstår om djuret är stressat eller understimulerat eller vistas med för många djur på liten yta.
Känner mig alldeles misslyckad just nu. Tycker att "Lilla grå" gjort sådana framsteg här hemma. Hoppar självmant upp i knät och vill bli kelad och delar gärna ut pussar till den som vill ha. Men något måste ju vara fel om hon gör så här.
Funderar nu på att ta in burarna igen så att hon och Bosse får vistas i varsin bur när jag och sonen inte är hemma. Bosse för att han inte är rumsren längre och "Lilla grå" för att hon käkar morrhår. Det tar mig emot men jag blir nog så illa tvungen tills jag kommer på någon annan lösning.:(
torsdag 13 maj 2010
Rastning av kaniner
Kaninerna fick vara ute en stund i hagen och det uppskattades.:) Bosse springer utanför för han får panik i hagen (försökte springa igenom gallret då hagen premiärinvigdes och fastnade) och dessutom är det bara 2 veckor sedan han kastrerades.
Ledig dag! :)
Igår regnade och åskade det hela dagen och både jag och kaninerna var jätteslöa och tog det lugnt.
Idag verkar det bli lite bättre väder här så jag ska se om jag kan låta kaninerna vara ute i hagen en stund.:)
Sen ska jag försöka få tummarna loss och måla färdigt en vägg i sonens rum, tvätta bilen och städa. Men känner jag mig själv rätt så blir inte alla måsten gjorda idag...haha
Idag verkar det bli lite bättre väder här så jag ska se om jag kan låta kaninerna vara ute i hagen en stund.:)
Sen ska jag försöka få tummarna loss och måla färdigt en vägg i sonens rum, tvätta bilen och städa. Men känner jag mig själv rätt så blir inte alla måsten gjorda idag...haha
onsdag 12 maj 2010
Och ännu ett fall av grymt djurplågeri!
http://aftonbladet.se/nyheter/article7108388.ab
Hur man kan behandla djur på detta sätt och finna ett nöje i det, är så sjukt att det inte går att beskriva!!
Önskar att Sverige införde hårdare straff för djurplågeri så att vi slapp läsa om sånt här dagligen. :(
Hur man kan behandla djur på detta sätt och finna ett nöje i det, är så sjukt att det inte går att beskriva!!
Önskar att Sverige införde hårdare straff för djurplågeri så att vi slapp läsa om sånt här dagligen. :(
onsdag 5 maj 2010
Våren är här!
Våren har kommit till Malmö! Och ett vårtecken är ju kaniner! ;)
Kaninpluttarna har fått en ny hage som invigdes idag. Hagen var uppskattad av alla utom Märta och Bosse. Bosse fick hålla sig utanför för han är ju nyligen kastrerad.
Lägger in lite härliga vårbilder här. Finns inga leksaker i hagen då allt är söndertuggat.
Kaninpluttarna har fått en ny hage som invigdes idag. Hagen var uppskattad av alla utom Märta och Bosse. Bosse fick hålla sig utanför för han är ju nyligen kastrerad.
Lägger in lite härliga vårbilder här. Finns inga leksaker i hagen då allt är söndertuggat.
tisdag 4 maj 2010
Nino, en herre med humör!
Vet inte hur gammal han är exakt men jag gissar på att han är runt året nu.
Det är en bestämd herre med mycket humör! Men man kan sätta sig bredvid honom på golvet eller ta upp honom i sängen så går det bra att mysa en stund. :)
Nino har ställt till en massa turbulens sedan han kom. Han har tex fixat till sig en alldeles egen liten familj. Det gjorde han ganska omgående sedan han flyttat in. :)
Märta
Märta är en dvärgvädurshona som är köpt i djuraffär för snart två år sedan.
En speciell dam som är ganska social men inte gillar att bli buren eller upplyft. På golvet vill hon däremot gärna kela och vill helst då bli kliad bakom öronen. :)
Väldigt matglad sedan hon fick ungar. Kommer springandes i väldig fart då det vankas godsaker.
Tycker det börjas synas på figuren..haha..fast det ska väl kunna avhjälpas med lite motion utomhus.
söndag 2 maj 2010
Välkommen hit!
Så då har jag äntligen fått tummarna loss och startat en blogg som främst kommer att handla om mina kaniner men även annat smått och gott som jag kan tänkas vilja skriva om.
Jag är en tjej på nyss fyllda 45 som bor med mina två söner och fem kaniner i en marklägenhet precis utanför Malmö.
Har alltid gillat kaniner och fick min första kanin när jag var tio år. Han hette Sotis och vi följdes åt i 10 år. Saknaden blev såklart stor när han dog och då tog jag hand om en kanin som bott på landet instängd i en liten bur i ett stall. Sebastian hette han och han stannade hos mig i något år och fick sedan flytta hem till en vän när jag bestämde mig för att åka till USA och jobba. Tyvärr så dog han i cancer innan jag hann komma hem igen.
Sedan var det kaninfritt i många år tills vi skaffade Oliver när äldste sonen fyllde sex år. Han hade vi haft i ett år då omständigheter med jobb, eget företag och ett tredje barn gjorde att han kom väldigt mycket i skymundan. Tyckte så synd om honom då ingen ägnade honom någon uppmärksamhet och jag själv var gravid och mådde dåligt. Fick då höra av en bekant att det fanns en liten gård på landet som drev ett litet,litet minizoo med kaniner och marsvin. Ringde och fick komma och hälsa på. Gillade det direkt och tjejen som drev det var mycket mån om sina djur så Oliver fick flytta dit och bli utekanin. Hälsade på honom några gånger och han verkade trivas bra.
Kaninfritt igen i några år och när barnen blev större skaffade vi marsvin. Det blev två stycken som fick heta Molly och Cassie. Sedan har det blivit fler marsvin som bott hos oss under åren.
Ny kanin blev det en kväll för tre år sedan när jag snabbt skulle in i djuraffären och köpa mat åt marsvinen. Då sitter det en liten vit kanin med små grå fläckar och tittar på mig. Vet inte varför men jag drogs dit som en magnet och han kom fram och slickade på mina händer. När jag skulle gå klättrade han på gallret och stod nyfiket och kollade. Jag gick för att betala och hör mig själv säga att jag ska ha en kanin också. Så blev jag med kanin igen och hans namn fick bli Nicke Nyfiken för att han skulle vara med överallt från första stund han kom hit. Bloggen kommer att handla en del om honom då han har en stor plats i mitt hjärta trots att han inte finns mer.
Just nu bor här fem kaniner och jag kommer presentera dem var och en här i bloggen. :)
Jag är en tjej på nyss fyllda 45 som bor med mina två söner och fem kaniner i en marklägenhet precis utanför Malmö.
Har alltid gillat kaniner och fick min första kanin när jag var tio år. Han hette Sotis och vi följdes åt i 10 år. Saknaden blev såklart stor när han dog och då tog jag hand om en kanin som bott på landet instängd i en liten bur i ett stall. Sebastian hette han och han stannade hos mig i något år och fick sedan flytta hem till en vän när jag bestämde mig för att åka till USA och jobba. Tyvärr så dog han i cancer innan jag hann komma hem igen.
Sedan var det kaninfritt i många år tills vi skaffade Oliver när äldste sonen fyllde sex år. Han hade vi haft i ett år då omständigheter med jobb, eget företag och ett tredje barn gjorde att han kom väldigt mycket i skymundan. Tyckte så synd om honom då ingen ägnade honom någon uppmärksamhet och jag själv var gravid och mådde dåligt. Fick då höra av en bekant att det fanns en liten gård på landet som drev ett litet,litet minizoo med kaniner och marsvin. Ringde och fick komma och hälsa på. Gillade det direkt och tjejen som drev det var mycket mån om sina djur så Oliver fick flytta dit och bli utekanin. Hälsade på honom några gånger och han verkade trivas bra.
Kaninfritt igen i några år och när barnen blev större skaffade vi marsvin. Det blev två stycken som fick heta Molly och Cassie. Sedan har det blivit fler marsvin som bott hos oss under åren.
Ny kanin blev det en kväll för tre år sedan när jag snabbt skulle in i djuraffären och köpa mat åt marsvinen. Då sitter det en liten vit kanin med små grå fläckar och tittar på mig. Vet inte varför men jag drogs dit som en magnet och han kom fram och slickade på mina händer. När jag skulle gå klättrade han på gallret och stod nyfiket och kollade. Jag gick för att betala och hör mig själv säga att jag ska ha en kanin också. Så blev jag med kanin igen och hans namn fick bli Nicke Nyfiken för att han skulle vara med överallt från första stund han kom hit. Bloggen kommer att handla en del om honom då han har en stor plats i mitt hjärta trots att han inte finns mer.
Just nu bor här fem kaniner och jag kommer presentera dem var och en här i bloggen. :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)